"TABLETTERNA ÄR INTE LÖSNINGEN PÅ PROBLEMEN, MEN DE KAN VARA ETT STÖD"

-TANKAR OM MEDICINERING

Frank Ståhl, som är barn-och ungdomspsykiater inom BUP i Stockholm, reflekterar  om medicinering.

En allvarlig effekt av psykiska symtom som ångest, depression och tvång, är att de begränsar personens liv och/eller stoppar upp utvecklingen t ex genom att symtomen blir hinder för kontakt med andra människor både i och utanför familjen.

Det är i detta sammanhang möjligheten att medicinera kommer in. Tabletterna är inte lösningen på problemen, men de kan vara ett stöd – ibland ett nödvändigt stöd – för patienten i hans/hennes arbete med att bemästra sina svårigheter.

MEDICINEN KAN t ex bidra till att patienten får bättre möjligheter att använda sig av en samtalskontakt. En sådan kontakt kan leda till att patienten och hans/hennes familj hittar mer konstruktiva sätt att hantera sin situation och därmed på sikt minska behovet av medicin.

Det är också viktigt att se beslutet om att ta medicin som något som inte bara doktorn har ansvar för. Det finns en del av beslutet som är patientens eget. Läkaren avgör om patientens symtom är av sådan art och omfattning att medicinering skulle kunna ge lindring. Utifrån detta erbjuder läkaren patienten möjligheten att ta medicin.

Det är sedan patienten själv, helst i samråd med sin familj, som bestämmer om han/hon vill pröva läkarens erbjudande eller avstå. När patienten själv tagit ett beslut att medicinera pga. att han/hon ser så allvarligt på sina problem ökar chansen att medicinen får bästa möjliga effekt.

DET ÄR IBLAND svårt för doktorn att veta vilket läkemedel och vilken dosering som passar bäst just för den enskilda patienten, eftersom det finns stora individuella skillnader i hur man reagerar på mediciner. Detta gör att det kan bli nödvändigt att ändra dos och/eller byta läkemedel utan att detta betyder att någon gjort fel eller missat något.

Det är viktigt att patienten talar med sin läkare om sina reaktioner och eventuella tveksamheter till medicineringen. Då får doktorn möjlighet att ge patienten den medicinering som passar henne/honom så bra som möjligt. Patienten får möjligheten att förstå mer om hur medicinen verkar.


Text: Frank Ståhl, Barn- och ungdomspsykiater

Publicerat 2004-03-16