De klarar inte att leva med motsägelsefulla känslor. Istället pendlar de mellan starka, extrema sinnesstämningar som de inte har kontroll över. Deras relationer till andra blir utan mellanlägen, det är svart eller vitt som gäller.
Ofta tar negativa känslor som ilska eller ångest överhanden och styr. De överväldigande känslorna ger i sin tur impulser till flykthandlingar som att skada sig själv, hastigt avbryta en relation eller använda droger.
I DEN DIALEKTISKA beteendeterapin får man träna på att acceptera hur man är – impulsiv och känslostyrd – och att samtidigt jobba på att försöka förändra sitt beteende.
Camilla Hallek, Carina Björsson(bild)och Maja Fläcke är terapeuter i DBT-projektet*. De betonar att acceptera inte är detsamma som att tycka att något är rätt och bra. Istället handlar det om att se verkligheten som den är, utan förvrängningar och en massa åsikter om hur den borde vara. Vilket förstås inte är så lätt.
– Vi brukar förklara det med en bild av en vågskål, säger Carina Björsson. Det gäller att försöka få lite balans i tillvaron. Försonas med den man är och ändå sträva efter att förändra sig steg för steg.
ALL BETEENDETERAPI går ut på att ändra sitt beteende och på det sättet förändra även sina tankar och känslor. Det gäller att leda in tankarna i nya, mer konstruktiva banor.
– DBT är en utveckling av kognitiv beteendeterapi som ju handlar om just detta. Men i DBTn ger vi mer bekräftelse, något som de här tjejerna behöver mycket av.
Ett viktigt inslag i DBT är att något som kallas »medveten närvaro«, alltså att träna sig på att leva här och nu. Inte hålla på och älta det gamla som varit eller oroa sig så mycket för framtiden. Målet är att kunna stanna upp när de överväldigande känslorna kommer och känna efter hur det känns, innan man går till handling.
– Detta är en känsloterapi. Ungdomarna i projektet har svårt att sätta ord på sina känslor. Därför får de träna sig på: Vad känner jag nu? Varför känner jag så? Vad kan jag göra för att stå ut när svåra känslor kommer?
– Att hejda sig och känna efter är bra för den som är van vid att fly från vissa känslor. Det kan verkligen höja livskvaliteten. Kanske man vågar bli kär, en känsla som man hållit ifrån sig tidigare, säger Camilla Hallek.
DBT är en intensiv behandlingsform som kräver mycket av dem som går in i den och den sträcker sig också över lång tid. Därför gör DBT-teamet först två bedömningssamtal för att ta reda på om DBT är en lämplig terapi för en person. Om DBT verkar passa personen får hon prova på delar av terapin under en period. Och om det fungerar bra, skriver terapeuterna och ungdomen ett kontrakt på tre eller sex månader.
I kontraktet förbinder man sig att stanna i terapin under en överenskommen tid, att arbeta för att minska självskadebeteende och att delta i de olika momenten som ingår i programmet .
Terapeuten lovar bland annat tystnadsplikt och att meddela återbud och ledighet i god tid. Båda skriver under på att behandla varandra med respekt.
De olika momenten som ingår i DBT är: individualterapi, färdighetsträning, föräldra-utbildning, familjesamtal och telefonsupport.
INDIVIDUALTERAPIN är en timme i veckan. I den arbetar man med problematiska situationer i vardagen. Det kan vara att någon blivit överdrivet arg i en viss situation eller fått ångest och inte kunnat motstå att skära sig.
Inför terapitimmen ska ungdomarna ha fyllt i ett veckokort. Där får de skatta hur de mått i veckan, dag för dag. Har de haft ångest? Hur mycket på en skala? Har de skurit sig eller gjort något annat självdestruktivt? Använt droger? och så vidare. Sedan ägnas terapitimmen åt de händelser och problem som varit de allvarligaste den veckan.
– Vi gör en kedjeanalys för att reda ut kaoset. Vad kände du? Vad hände då? De får lära sig att känna igen situationer som leder till svårhanterliga känslor, berättar Maja Fläcke.
– De ska se sammanhanget, hur allt hänger ihop och sedan försöka bryta sina destruktiva mönster. Vilka känslor leder till vilka handlingar och vad kan jag göra istället? Det är viktigt att kunna skilja på känslor och tankar. Man är inte sina känslor.
FÄRDIGHETSTRÄNINGEN går ut på att bryta negativa mönster och lära sig stå ut när det känns svårt, man rent praktiskt ett par timmar i veckan. Det är här man övar på medveten närvaro. Det kan man göra genom att vara uppmärksam på sin andning, beskriva vad som finns omkring en i rummet eller använda sina sinnen genom smak och doft-övningar.
Det gäller att notera vad man upplever just då i stunden utan att fördöma eller på annat sätt värdera sina iakttagelser.
Att distrahera sig genom att göra något eller att börja fantisera är andra knep för att stå ut i kris, som tonåringarna får öva på.
Ett ovanligt inslag i DBT är att man får ringa sin terapeut när det krisar till sig. Terapeuten och ungdomarna kommer överens om reglerna för telefonsupporten. Det vanligaste är att det är tillåtet att ringa fram till åtta på kvällen och några timmar på helgen. Men den som är inne i en extra besvärlig period kan få göra särskilda överenskommelser.
FÖRÄLDRAUTBILDNINGEN – Kanske även mammorna och papporna behöver lära sig att reglera sina känslor bättre? Föräldrarna får också diskutera och träna på gränssättning och att lära sig lyssna på och bekräfta sina barn.
Alla familjer erbjuds dessutom familjesamtal för att bli bättre på att prata med och lyssna på varandra. Många av ungdomarna har både svårt att säga nej och att be om hjälp. Här får de träna på att be om saker utan att trampa på andra eller sig själva. Många har också en vana att fly undan och dra om det blir kris, istället för att reda ut konflikter. Då får man träna på att hålla ut och att be om ursäkt om det behövs.
DBT-projektet har pågått sedan augusti 2005*. Eftersom man bara tagit emot patienter sedan början av 2006 har ingen av tonåringarna som är med hunnit avsluta terapin. Men vi har kommit en bra bit på väg och har positiva erfarenheter, säger Camilla Hallek.
– För en del kan det vara smärtsamt att inse hur illa de har behandlat sig själva och även hur de har betett sig mot andra, men också fantastiskt när de lyckats göra förändringar. En tjej som jag arbetar med var överlycklig häromdan. Hon hade kunnat spela Trivial Pursuit och förlora utan att känna sig totalt misslyckad och tycka att den som vann var elak!
Text: Stina Andersson, journalist
Publicerat 2006-10-17
* Det har gått ett par år sedan artikeln skrev. Projektet övergår till reguljär fast verksamhet sommaren 2008. SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering har gjort en utvärdering av DBT 2005. Dom skriver " DBT förefaller således vara en lovande behandlingsform för patienter med borderline personlighetsstörning. Den behöver dock utprövas för svenska förhållanden och det är angeläget att studier avseende metodens kostnadseffektivitet genomförs. Du kan hitta rapporten på deras hemsida http://www.sbu.se/sv/Hem/ / redaktören
Senast uppdaterad: 2008-08-01
