Välj det som är bäst för dig är en internationell sajt som sammanfattar vilka behandlingsmetoder forskare visat hjälper för barn och ungdomar som är sorgsna, oroliga eller bekymrade.

"KVITTAR VAD JAG GÖR MED MIN KROPP" 

- OM ÄTSTÖRNINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 



”Kontroll” är ett centralt ord när man läser diskussionerna om ätstörningar på Internet. Här talar unga kvinnor om sitt behov av att ha kontroll över kropp, utseende, sin vikt och sina liv.


  - Rent förnuftsmässigt vet jag att jag är/blir bra på det mesta jag gör, men rent känslomässigt duger det aldrig, skriver till exempel signaturen ”Barbron” på Web4Health.
Andra berättar om långa perioder av normalt ätande och så plötsliga återfall, följda av mer ångest och en ännu hårdare disciplin och självspäkning.

SIGNATUREN "s7y1dussnn 1" BERÄTTAR om en hetsätares vardag:
 -  Jag hade varit duktig jättelänge och började till och med dagen bra. Ville bara ösa på smör på mackorna, smälta smör och socker och äta choklad, men jag lät bli, ett tag i alla fall.
Sedan kom allt över mig: att jag inte duger, att jag ändå är så fet och äcklig att det kvittar vad jag gör med min kropp och allt blev bara kaos …


ÄTSTÖRNINGAR är en dold folksjukdom, som göms undan på toaletter, under bylsiga kläder eller bakom halvhjärtade leenden.
Även om män kan drabbas av ätstörningar, är det framför allt kvinnor som befolkar statistiken och väntrummen hos läkarna och psykologerna.

Sammanlagt drabbas cirka fem procent av alla kvinnor någon gång av en allvarlig ätstörning. Om man räknar med lindrigare ätstörningar, blir siffran kanske dubbelt så hög.

Bland yngre tonåringar är anorexia nervosa den vanligaste ätstörningen. Den som är drabbad känner sig ofta tjock, fastän han eller hon väger för lite. Det är inte ovanligt med patienter som har förlorat en fjärdedel av sin kroppsvikt på kort tid, men ändå tycker att de väger för mycket.

Anna Malmström och Eva Arvidsson psykologer på BUP Danderyd beskriver den typiske patienten som en ”disciplinerad perfektionist”; en principfast person, som har höga prestationskrav och sätter en ära i att hålla mål.
M- Men vissa av de här dragen kan vara ett resultat av eller förstärkta av sjukdomen,” påpekar Anna Malmström.
  - Näringsbristen påverkar inte bara kroppen, utan även hjärnan.

En person som lider av anorexia nervosa utvecklar – eller förstärker – något som man skulle kunna beskriva som ett ”extremistiskt beteende”:
Att äta vanlig mat ger ångest. Trots detta tänker anorektikern hela tiden på mat. Hela livet kretsar kring mat, ångest och rädslan för att gå upp i vikt.

FÖRR trodde forskarna att anorexia nervosa berodde på att patienten råkat ut för ett trauma, till exempel en våldtäkt eller incest. Känslokalla mammor som förtryckte döttrarna är en annan förklaringsmodell som cirkulerat bland forskare och i media.

Anna Malmström säger att hon och kollegorna på BUP-mottagningen i Danderyd möter människor som levt ganska vanliga liv och som sällan utsatts för de grova kränkningar som vetenskapen tidigare trodde utlöste självsvälten.
  - Sjukdomen kan utlösas av en flytt, en skilsmässa, en känsla av utanförskap eller oro,” säger hon. ”Ibland kan det vara händelser som skedde flera år tidigare, tillägger hon.

Det finns också exempel på tonårsflickor som bantar tillsammans och pressar sig till ett extremt beteende.
Patienterna som hon och kollegan Eva Arvidsson möter ofta kommer från hem där det är viktigt att göra bra ifrån sig och prestera. Men det behöver inte betyda att föräldrarna pressar sina barn direkt:

  - Det kan räcka med att barnen ser föräldrarna arbeta hårt och ha hårda krav på sig själva. Det blir ett beteende som de unga kopierar.

Om den hårda disciplinen och självkontrollen är utmärkande för en person med anorexia nervosa, så är pendlingen mellan kontroll och kaos ett framträdande drag när det gäller bulimia nervosa (hetsätning).

Den som lider av hetsätning vräker tvångsmässigt i sig stora mängder mat för att sedan ofta kräkas upp den. Andra sätt att kompensera för hetsätningen är att fasta, motionera, laxera eller hålla en extrem bantningsdiet. Hetsätningen är vanligare hos äldre tonåringar och kvinnor mellan 20 och 40.

 - Anorektikern kan vara stolt över sitt beteende. Bulemiker vill vara som anorektikern, men misslyckas gång på gång, vilket framkallar ännu mer ångest, säger Eva Arvidsson.

DEN TYPISKE  patienten i den här kategorin är enligt Anna Malmström och Eva Arvidsson en person som har svårt att sätta gränser, som lever ett mer oregelbundet liv och växlar mellan stor återhållsamhet och starka utlevelser.

Även här är det svårt att säga exakt vad som utlöser sjukdomen. Och de typiska dragen – som beskrivs ovan – kan vara ett resultat av eller förstärkta av sjukdomen.

  - Sjukdomen kan pågå länge innan någon märker något, eftersom patienterna inte faller i vikt lika mycket som de som drabbas av anorexia,” säger Anna Malmström.

M- Vi har exempel på unga människor som har kräkts varje dag i flera års tid, utan att föräldrarna märkt någonting. MDen som drabbas av bulimia nervosa drar sig också ofta undan från umgänget med andra.

  - De första signalerna kommer ofta från skolan, säger Eva Arvidsson.
  - Lärarna märker att eleven är trött och har hög frånvaro.

Att omväxlande äta och spy bryter ner kroppen. Anna Malmström och Eva Arvidsson berättar om patienter som drabbas av svåra tarm och magproblem. Till slut kan de som drabbas ha så starka kräkreflexer att de bara behöver trycka lätt med handen mot magen eller böja sig framåt för att spy.
M
Det finns också en grupp patienter som har de flesta av kriterierna för anorexia eller bulimia, men håller en högre vikt och har regelbunden menstruation. Den gruppen kallas ätstörningar utan närmare specifikation (UNS).
Om de hetsäter sker det inte så ofta, inte lika intensivt eller under en kortare period. De kräks mer sällan eller inte alls och använder inte laxermedel på det regelbundna sätt som är typiskt för personer med bulimia nervosa.

En fjärde typ av ätstörning är ortorexi ofta är patienterna unga kvinnor som tränar mycket och är noggranna med sin kost – men som har få av kriterierna för anorexia eller bulimia.

Den femte typen av ätstörning är hetsätning. Sjukdomen liknar det bulimiska beteendet fast den som drabbas kräks inte upp maten eller kompenserar hetsätandet på annat sätt.

Gemensamt för alla ätstörningar är att man måste söka orsaken på flera olika plan, menar Anna Malmström och kollegan Eva Arvidsson. De delar in de bakomliggande orsakerna till alla slags ätstörningar i fyra grupper:

Biologiska – en del människor har en genetisk skörhet, som lättare gör att man fastnar i svårigheter eller enögt ser vissa ideal.

Psykologiska – det ‘bagage’ man har med sig i livet och som har format en som person.

Sociala vilken miljö/familj/kamratkrets man är uppvuxen i.

kulturella – hur samhället ser ut, till exempel de skönhetsideal som sprids via media och reklam.

   - Det finns inga snabba lösningar på de här sjukdomarna, inte heller någon möjlighet att enkelt medicinera dem, säger Anna Malmström och Eva Arvidsson.

   - Det viktigaste vi kan göra är att stärka patienternas självkänsla så att de kan stå emot det tryck som kommer från dem själva, den närmaste omgivningen och samhället.


Text: Jonas Hållén, journalist

Publicerat 2006-03-08

 

 

Warning: fsockopen() [function.fsockopen]: unable to connect to 193.0.6.135:43 (Connection timed out) in /home/u4518341/domains/bup.nu/public_html/2008/administrator/components/com_joomlastats/count.classes.php on line 1044

Warning: fsockopen() [function.fsockopen]: unable to connect to 200.3.14.10:43 (Connection timed out) in /home/u4518341/domains/bup.nu/public_html/2008/administrator/components/com_joomlastats/count.classes.php on line 1044

Warning: fsockopen() [function.fsockopen]: unable to connect to 196.216.2.130:43 (Connection timed out) in /home/u4518341/domains/bup.nu/public_html/2008/administrator/components/com_joomlastats/count.classes.php on line 1044