”SÖK HJÄLP SÅ FORT SOM MÖJLIGT”

- OM ATT FÅ KONTROLL ÖVER ÄTSTÖRNINGAR

De senaste årens statistik visar att 300–400 barn och ungdomar med ätstörningar får vård inom BUP i Stockholm varje år.
I Danderyd är antalet fall cirka 30. Nästan alla patienterna är kvinnor.

1. Stoppa svälten och kräkningarna
Patienter som svälter sig själva eller kräks efter varje måltid är helt fixerade vid sin kropp och mat. De lider av en mental blockering och kan inte ”talas till rätta”.
MSituationen kan förvärras av att hjärnan fungerar sämre på grund av näringsbrist.
M”Därför måste första steget vara att få i igång ett någorlunda regelbundet och sunt ätande,” säger Anna Malmström.
MI vissa fall kan man vara tvungen att ta in personen på sjukhus och ge honom eller henne dropp eller sondnäring, men ofta kan behandlingen ske inom öppenvården.

”Ett sätt är att kombinera regelbundna besök hos läkare och psykolog med att sjukskriva föräldrarna så att de kan vara hemma och kontrollera att barnen äter och inte kräks”, säger Eva Arvidsson.

Personer med bulimia nervosa uppmanas också att föra en dagbok över sitt ätande och tankarna och känslorna runt måltiderna. Dagboken kan sedan användas för att studera patientens relation till mat och identifiera vilka situationer som utlöser hetsätandet.

MFör alla slags ätstörningar gäller att de innan första besöket hos BUP ska genomgå ett läkarbesök där man kontrollerar vikt, puls, blodtryck och andra kroppsfunktioner.

2. Ätträning
Patienterna måste lära sig att äta normala portioner och behålla maten. ”Vi poängterar att man ska äta tillsammans och att patienten behöver fem-sex mål per dag,” Anna Malmström. Om patienten inte tas in på sjukhus blir det föräldrarna som får sköta den dagliga träningen.
M”Det är bra att ha konkreta mål i behandlingen”, säger Anna Malmström. ”Vi brukar sätta upp ett viktmål, till en början att menstruationen återvänder.”
M”Viktuppgången bör till en början vara omkring ett halvt kilo i veckan, inte mer”, tillägger hon.

För dem som lider av hetsätning gäller det att identifiera utlösande situationer. Det är här man har nytta av matdagboken.
M”Där kan vi få information om hur patienten kände eller tänkte och vilken påverkan det hade på måltiderna och reaktionen efteråt, säger Eva Arvidsson.
MEn typisk situation som leder till hetsätning är extrem hunger (för att man har hoppat över tidigare måltider) Men det kan också vara stress, problem med familjen, vännerna eller en pojk– eller flickvän.

3. Stöd och motivation
En person med ätstörningar känner sig ofta övergiven och lever i ett känslomässigt kaos. Behovet av kontroll och att uppehålla självbilden är det som styr patientens tillvaro.
M”Grunden till all förändring är att vi kan bygga upp en förtroendefull relation, och det kan ta lång tid,” säger Anna Malmström. ”De unga människor vi träffar bär ofta på en stark rädsla för att tappa kontrollen. De är också kluvna till sitt beteende: intellektuellt vet de att de handlar destruktivt, men känslorna är så starka att de har svårt att bryta det.

4. Psykoterapi
Det första, grundläggande stödet (öka ätandet, få patienten att inse att han eller hon är sjuk) måste kompletteras med strategier för att bygga upp ett sunt förhållande till mat. Det är därför nödvändigt att ha regelbundna familjeterapeutiska samtal samtidigt som patienten och föräldrarna erbjuds enskilda samtal, med olika terapeuter.
M”Till börja med har behandlingen många pedagogiska inslag, vi ger information om ätstörningar, till exempel effekterna av bantning, svält och kräkningar,” berättar Eva Arvidsson.
M”Vi frågar också hur ungdomarna tänker angående sig själva, andra människor och omvärlden, för att försöka förstå vad som har lett fram till den ångest som uppstår i samband med ätandet.
M”Hon och Anna Malmström ser ätstörningarna som ett personligt sätt att uttrycka sin sårbarhet på, när påfrestningarna livet blir för stora. Därför gäller det först att hitta det som utlöst ångesten och sedan försöka hitta andra sätt hantera den på. I det arbetet använder sig BUP Danderyd av psykoterapi, både kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi.
MFör personer med ätstörningar kan terapin kompletteras med antidepressiv medicin för att minska ångesten och/eller det tvångsmässiga beteende som kan uppstå.

Behandlingen av en person med ätstörningar tar oftast flera år. Precis som för andra missbrukare kan det bli återfall.
M”Kom så fort som möjligt!” uppmanar Anna Malmström och Eva Arvidsson. – ”Ju tidigare man söker professionell hjälp, desto bättre prognos för ett snart tillfrisknande.”
MDen som inte får behandling för sin ätstörning riskerar att bli kronisk sjuk av näringsbristen. Benskörhet, skador på hjärta, lever, njure och hjärnan är några exempel. Om man inte växt färdigt kan tillväxten stanna upp. De psykiska påfrestningarna kan också leda till depressioner.


Text: Jonas Hållén | jounalist

Källor
Anna Malmström och Eva Arvidsson vid Danderyd BUP, Riksföreningen Anorexi-Bulimi-Kontakt, Mimers Brunn (uppsats skriven av Lotta Nilsson), Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.