utskriftsvänlig sida/större text

Jag har jätteproblem med rodnad


hej. jag är tjej som snart är 18 år och har otroligt stora problem med rodnad. jag blir röd som en tomat i ansiktet minst ett par gånger om dagen. jag lider något enormt av det här och skulle gärna vilja ha hjälp. finns det medicin och kan man tillochmed opereras för det ?vad kostar det? och vem ska man prata med? jag har haft problemet i flera år nu och vill nu göra något åt det. jag är rädd för att jag inte ska våga göra saker längre. snälla hjälp mig! / tomaten

tomaten - Tjej 17år
2007-02-03


Vårt svar:tomaten

Det är faktiskt inte så ovanligt att man skäms i din ålder och i många situationer. Fler än du tänker dig lider av detta. Skillnaden är att du kanske blir rödare än många andra, men de kanske lider lika mycket ändå. För det är obehagligt att skämmas. Ditt lidande är så starkt att du undrar över operation eller medicin. Om du undrar om medicin så kan du tala med skolläkaren. Den vanligaste lösningen på ditt problem är att du måste, ha tålamod, stå ut och träna, då kommer sannolikt ditt problem gå över. Ofta brukar den som har lätt för att rodna också vara blyg. Det kanske låter konstigt men att vara med i en tjejgrupp brukar vara väldigt bra. Det är lättare att våga prata, göra bort sig i en mindre grupp. Och vem vet kanske har flera liknande problem som du. Det är inte så vanligt, men det finns en del vuxna som rodnar, men de har lärt sig leva med det och då är det är inte längre något problem. Vad kan du då göra? Fundera över i vilka situationer du blir röd, med vilka människor och observera vad du tänker på just innan du blir röd. Då kommer du förstå hur det går till när du blir röd. Det är vanligt att man tänker, jag kommer att göra bort mig, alla ser hur nervös jag är, jag kommer rodna, allt blir fel… våga tänk, ok nu gör jag bort mig men jag bryr mig inte. Eller, jag får väl vara nervös då…. Tror du verkligen inte att de flesta är nervösa i olika situationer. Det brukar också hjälpa om man säger, oj nu blev jag röd. Då får man lite distans och kanske till och med på sikt kan skratta åt det hela. Att nå fram till skrattet är så läkande och hjälpande i att må bra. Att inte våga göra saker längre, inte svårt att förstå, men det är att ge upp och det mår man heller inte bra av. Och glöm inte bort att de flesta är nog väldigt upptagna av sig själva, så upptagna att de inte sitter och studerar dig.

BUPGloben
2007-02-08

Frågan har visats 1113 gånger